Årets Betongarkitekt

Priset till Årets Betongarkitekt sponsras av Pigmentec och i juryn sitter Tobias Nissen, Vera arkitekter, Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter, Ulf Mangefors, BSK, Roger Spetz, Gatu och Göran Lindberg, Nivå.

Utmärkelsen ska gå till en arkitekt som visat på betongen i arkitekturen. Utgångspunkt för bedömningen ska vara genomförda och färdigställda byggprojekt under senaste året där betong väsentligen bidragit till god arkitektur. Viss tolerans tidsmässigt medges.

Rebecka Bebben Andersson
Teknikhus längs Kistagrenen

Hur och vad kan man göra med triviala tekniska byggnader som dyker upp här och där i vårt urbana landskap? Projektet ”Teknikhus längs Kistagrenen” är ett nyskapande, lustfyllt och humoristiskt svar på denna fråga. En byggnad av enklaste funktionella form, uppbyggd av fasadelement med grafisk betong.

Elementen är fyllda av en expressiv svartvit bildvärld med associationer till graffitikonsten eller som en konsthistoriskt blink till offentliga verk i betong av storheter som konstnärerna Siri Derkert eller Pablo Picasso.

Ola Broms Wessel
T-huset

De obebyggda tomterna i storstadsregionerna är ofta branta sluttningar, som när de exploateras släntas av till oigenkännlighet. T-huset visar på ett drastiskt annorlunda förhållningssätt till topografin. Huset tar så litet markyta som möjligt i anspråk samtidigt som det utnyttjar byggnadsindustrins metoder för storskaliga projekt; sprängning i tre plan och prefabricerade betongelement.

Betongen är ett sunt val, då det står emot bra mot fukten i utrymmet mellan berg och hus. Huset visar även på betongens statiska möjligheter med symmetriska utkragningar på översta våningen. Betongens krattade yta anspelar på de omkringliggande trädens bark och gör att huset fångar ljuset på ett fint sätt.

Andreas Forsberg
Villa Sanda

Paviljongen är en byggnadstyp som man associerar med ett slags festlig lätthet – materialet betong däremot brukar vi förknippa med begrepp som ”tyngd” och ”massivitet”. Kan då en paviljong vara byggd av det tunga materialet betong? Tittar man på Villa Sanda är svaret ”självklart!”: En byggnad som är lätt och tung på samma gång.

Frontalt betraktat uppfattar man huset som en öppen, precist komponerad abstrakt skulptur av horisontella och vertikala ytor som svävar ovanför marken. I förkortningen, och i synnerhet på byggnadens hörnpartier, framstår fasadens beståndsdelar däremot som en tung skulpterad massa som kraftfullt framhäver betongens plastiska kvalitet.