Årets Betongforskare

Priset för Årets Betongforskare på Betonggalan sponsras av Sika och Betongföreningens Forskningsråd agerar jury.

Priset ska i första hand gå till en person som är ansvarig för viktig forskning det senaste året. I andra hand vägs även tidigare forskningsinsatser in.

Daniel Eriksson, KTH,
“Multiphase models for freeze-thaw actions and mass transport in concrete hydraulic structures”.
Betongdammar och andra vattenbyggnadskonstruktioner utsätts för upprepad frysning och tining samt ofta samtidig kalkurlakning. Daniel Eriksson har utvecklat en numerisk modell som utgår ifrån en s.k. multifasbeskrivning av betongen, en modell med vars hjälp man kan simulera och analysera dessa processer. Utvecklad modell kan användas för att prediktera förändringar av betongens egenskaper efter mycket lång tids användning. Önskade livslängder på vattenbyggnadskonstruktioner är ofta mer än 100 år, och med hjälp av framtagen kunskap kan de höga kraven på dammsäkerhet och klimatvänlig elproduktion säkerställas.

Mattias Blomfors, Chalmers
Mattias disputerade 2020, titeln på avhandlingen är “Assessment of Concrete Structures Including Corrosion and Cracks”. Målet med avhandling var att utveckla metoder för tillförlitliga tillståndsbedömningar. Arbetet fokuserades på konstruktioner med armeringskorrosion och på konstruktioner med sprickbildning på grund av tidigare belastning. Arbetet har möjliggjort förbättringar av både förenklade och avancerade metoder för tillståndsbedömning och tagit ett steg mot mer hållbar infrastrukturförvaltning i framtiden.

Victor Fransson, LTH
Victor disputerade 2020, titeln på avhandlingen är “Prediction of power and energy use in dwellings: Addressing aspects of thermal mass and occupant behavior”. I arbetet analyserades hur tunga stommar skulle kunna utnyttjas som ett termiskt lager för att åstadkomma möjlighet att styra effekter i värmesystem över tiden. Även energi sparas och inneklimatet påverkas positivt. Victor har också genom egen utveckling av programvara och tillgång till mätdata från många hundra lägenheter kunnat applicera ett statistiskt synsätt på frågeställningen så att man kan uttala sig om sannolikheten att en effektförflyttning resulterar i en viss påverkan på innetemperaturen för en given termisk tröghet. Resultaten kommer till nytta för såväl projektörer som teknisk förvaltning men inte minst för energileverantörer och nätägare. Även boende och brukare av fastigheter gangas av ett bättre inneklimat och samhället kan klara effekttoppar lättare. Victor har efter sin disputation fortsatt att även analysera kylbehov och kylförsörjning med samma syfte.